Kol cirkulerar i olika former mellan jorden, vattendragen och luften. För närvarande existerar en alltför stor del av kolet i gasform uppe i atmosfären, och stora, ständigt växande koldioxidutsläpp är den mest betydande orsaken till att temperaturerna på jordklotet stiger.

För att bekämpa klimatförändringen räcker det inte bara med att minska utsläppen, utan kol måste också bindas tillbaka i jorden.

Att återföra kol till jorden är det enda kända sättet att vända klimatförändringen. Det är inte heller det enda vi behöver kolbindning till: det behövs också för matsäkerhet, näringsrik mat och jordens förmåga att binda fukt. För att vända klimatförändringen och binda kol är jordbrukaren inte ett problem, utan en lösning.

Att återföra kol till jorden är det enda kända sättet att vända klimatförändringen.

Vid fotosyntesen tar växterna koldioxid från luften och spjälker den till kolföreningar och syre. Växterna frigör syre till atmosfären. Av kolföreningarna använder de en del för sin egen tillväxt, och en del för de via sina rötter ner i jorden.

Lite förenklat kan man konstatera att om jorden är i skick lagras kolet beständigt där och blir en byggsten för växter, mikrober och svampmycel. Mikroberna och mycelet frigör näringsämnen från jorden som växterna kan använda.

Vid kolbindning försvinner alltså koldioxiden från luften och lagras i jorden. Den beständiga kolbindningen sker under jorden som ett samarbete mellan rötter, svampar och mikrober.

Läs mer:
• Dr. Christine Jones ”SOS: Save our Soils”-intervju ur tidningen Acres USA på engelska
• om hur kolbindning dämpar klimatförändringen på engelska

Kolbindande bete

På Qvidja kommer nötkreatur och hästar att beta enligt en försnabbad betesrotation. Där äter en relativt stor flock under en kort tid på ett visst betesområde innan den flyttas till följande ställe. På så vis får djuren alltid högklassigt foder att äta och området hinner förnyas före följande betesgång. Flocken byter betesområde med cirka tio dagars mellanrum.

De globala resultaten kring betets inverkan på kolbindning har varit intressanta. En rätt beräknad mängd betande idisslare kan förbättra jordens funktion.  Dessutom finns det tecken på att jordens mikrober kan eliminera nötkreaturens metanutsläpp genom att använda metan som föda.

Läs mer:
• om idisslare, metan och kolbindning på engelska

Kolbindning på åkrarna

På Qvidjas 140 hektar stora åkerareal binder vi kol med hjälp av åkerskogsbruk, växelbruk och växtföljd.

Vid åkerskogsbruk planteras träd och buskar bland grödorna. Det är ett effektivt sätt att förbättra förhållandet mellan svamp och bakterier i jorden. Detta förhållande är en väsentlig del av den biologiska aktiviteten. Det är också centralt för kolbindning.

Vid åkerskogsbruk kombineras alltså systematiskt skogsbruk med produktion av livsmedel och råvaror samt upprätthållande av förutsättningarna för naturens mångfald. Vi strävar efter att undersöka sådana skogsbruks-, betes- och jordbrukskombinationer med vilka vi kan optimera dessa målsättningar. På Qvidjas åkerskogsbruksområden funderar vi till exempel på sådana kombinationer som kan skapa träflis för gårdens egen bioenergiproduktion.

Växtföljd innebär att växter med olika egenskaper odlas växelvis på ett åkerområde. Växtföljdens grunduppgift är att upprätthålla jordens bördighet. Utöver detta strävar vi med växtföljden bland annat efter att förebygga växtsjukdomar och förökning av skadedjur, öka mängden humus i jorden, utnyttja biologisk kvävebindning och göra oönskade växter enklare att hantera.

Växelbruk betyder att vi utarbetat en plan om växtföljd för våra åkerområden för en bestämd tid. Vid växelbruk odlas samma växtart högst två år i rad och i högst två år under en femårsperiod. Växter som är känsliga för växtsjukdomar och växter som hör till samma familj som dessa odlas högst en gång på samma ställe under en växtföljdsperiod.

Växelbruket påverkar jordens bördighet.

Målsättningarna med växelbruk är alltså
• att undvika utarmning av jorden
• att minska växtskyddsproblem
• att undvika skadedjur
• att minska mängden oönskade växter
• att använda jordens reserver av näringsämnen på ett balanserat sätt


Läs mer:
• om förhållandet mellan svamp och bakterier i jorden på bloggen Pohjoinen permakulttuuri på finska
• om glomalin pä Swansea Biochars webbsidor och Small things considered -bloggen på engelska
• om kolbindning på åkrar med hjälp av MEF på finska

Kontinuitetsskogsbruk binder kol

Till Qvidja gård hör 650 hektar skog. Vi kommer i framtiden att sköta den med hjälp av kontinuitetsskogsbruk, vilket främjar naturens mångfald.

Kontinuitetsskogsbruk är motsatsen till trakthyggesbruk: vi kommer att låta skogen växa så att trädbeståndet ständigt växer och förnyas i stället för att kalhugga. Skogen kommer att avverkas enligt höggallringsprincipen, så att endast de största, ekonomiskt mogna stammarna avverkas i stället för hela trädbeståndet. De små plantorna och träden lämnar vi kvar i skogen för att växa.

Det här är det mest ekonomiska sättet att avverka skog. Inkomsten från avverkningen är högre än vid låggallring, där man främst avverkar ekonomiskt mindre värd massaved. Vid höggallring samlar man ihop de värdefulla stockträden ur skogen och gör plats för de kvarvarande stammarna och de nya plantorna. Skogens produktion blir jämn och de skogsbundna kapitalinkomsterna hålls på en hög nivå. De ekonomiska riskerna blir mindre, eftersom det inte behövs investeringar i markberedning, plantor, plantering eller skötsel av plantbeståndet.

I en skog som växer kontinuerligt har jorden en bättre förmåga att binda kol i jorden än en skog som sköts med trakthyggesbruk, eftersom skogens och jordens kolförråd är större. Skogens träd är av olika ålder och storlek, vilket håller skogens ekosystem mer mångfaldigt än i en odlad skog. Skogen ser till och med annorlunda ut än en homogen skog: också skogens landskapsvärde stiger. Viltbeståndets levnadsförhållanden blir bättre, och utan kalhyggen och markberedningar kan man även hitta svamp och bär i skogen.

Ju mångfaldigare skogarna är, desto bättre tjänar de alla de olika användningsändamålen för en skog.

Läs mer:
• om skogarnas kolsänkor pä finska